Blogg 2:
Med utgångspunkt i förra
bloggen har jag nu reflekterat och kommit fram till att vinningarna är större
än förlusterna med IKT. I och med att jag fräschade upp mig i dessa teorier har
jag fått en nytändning vill understryka vikten att ha med sig teorierna för att
inte bara lämna människor, speciellt barn och ungdomar, till sig själva med
allt vad ny information och IKT innebär. Jag har länge varit kritisk till att
”låta barn forska”, eftersom de ofta misslyckas utan både medmänniskor och små
steg. Men om pedagogen medvetet bygger upp plattformar att stå på, för att
sedan gå vidare från finns det nu fantastiska chanser att var och en känner sig
delaktiga och det blir då både personligt och meningsfullt. I och med detta har
jag själv börjat se mindre kritiskt på de nätmiljöer jag tidigare varit
skeptisk mot eftersom jag ansåg att de bidrog till egocentriska, smalspåriga
och nischade individer. Med rätt guidning kan pedagogen bredda deras repertoar
och med digital kompetens kommer får de också en bättre social kompetens genom
att de når varandra. Det är viktigt att man presenteras olika stilar och strategier
för att sedan, efter reflektion kunna applicera rätt stil och kunskap vid rätt
tillfälle.